illAbrandman

Det kanske var det som behövdes..

Sitter nu hemma och bara längtar till två månader fram i tiden och tycker att tiden går väldigt långsamt!
De flesta tycker vad jag har förståt att detta är bra och lika roligt som vi men sen sårar det att de som kanske var/är närmast verkar misstycka och har förändrats till någon jag inte känner igen.
Men är det så att man ska behöva välja mellan sina kärlekar i livet???
Jag hoppas att du bara varit upptagen och jag missförståt för utan dig är jag ganska tom hjärtat!

Men allt har den sista tiden funnit sin plats i mitt liv.
Jag vet mer vem jag är idag än för fyra veckor den bara.
Jag vet mina gränser och nu är det bara för mig att läka =)

Jag vet oxå idag vad jag kan göra ngt åt och vad jag inte ens ska lägga tid på.


Väntar nu ivrigt på att bli av med lägenheten och flytta ihop med lilla familjen i nya lyan =)
Det kändes som ett riktigt hem när vi var där första gången o kikade fast lägenheten var långt ifrån perfekt egentligen men den kändes perfekt för oss tre =)

Känns som att inget kan köra över mig nu och att allt har löst sig till det bästa!

Jag har förstått att alla i mitt umgänge inte riktigt tyckt att detta varit en bra idé men jag kan inte mer än säga att jag är lyckligare, tryggare och mår bättre än jag gjort på väldigt länge!
Och om dem hade känt mig så borde de inse att jag inte kan leva utan Honom i mitt liv!
Jag hatar självklart vissa saker runt vårat förhållande men jag har lärt mig att hantera dessa efter alla år!
Jag hoppas att de kan göra de med!

Nä nu ska de packas innan jag går över till älsklingen o nannar där i natt =)

O&O/illA